SURMOUNT-1: När viktnedgången närmade sig kirurgins nivåer

Semaglutid efterliknar ett mättnadshormon, GLP-1. Tirzepatid går ett steg längre: det härmar både GLP-1 och ett annat tarmhormon, GIP. Tanken är att dubbel effekt ska ge större viktnedgång. SURMOUNT-1 var den första stora studien som prövade detta hos personer med fetma.

Upplägget

Deltagarna lottades till en veckovis spruta med 5, 10 eller 15 mg tirzepatid, eller placebo. Alla fick också stöd kring kost och fysisk aktivitet.

• Vuxna med BMI ≥ 30, eller ≥ 27 med viktrelaterad sjukdom
• Personer med diabetes ingick inte
• Randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad

Resultaten

Viktnedgången ökade med dosen. Räknat på alla som lottades i studien, oavsett om de fullföljde behandlingen, var den genomsnittliga viktnedgången 15,0 procent med 5 mg, 19,5 procent med 10 mg och 20,9 procent med 15 mg. Placebogruppen gick ner 3,1 procent.

Bland dem som stod kvar på behandlingen var siffrorna ännu högre: 16,0, 21,4 respektive 22,5 procent, mot 2,4 procent med placebo. På högsta dosen motsvarade det i snitt runt 22 kilo.

På 15 mg gick 57 procent ner minst 20 procent av sin kroppsvikt, och drygt en tredjedel (36 procent) gick ner minst 25 procent. Sådana resultat har tidigare främst setts efter fetmakirurgi.

• Alla lottade: −15,0 % / −19,5 % / −20,9 % (placebo −3,1 %)
• Kvar på behandling: −16,0 % / −21,4 % / −22,5 % (placebo −2,4 %)
• ≥ 20 % viktnedgång: 50 % på 10 mg, 57 % på 15 mg
• ≥ 25 % viktnedgång: 36 % på 15 mg

Biverkningar

Liksom för semaglutid var mag- och tarmbesvär vanligast: illamående (24–33 procent), diarré (19–23 procent) och förstoppning (17–18 procent), främst under upptrappningen. Mellan 4,3 och 7,1 procent avbröt behandlingen på grund av biverkningar, jämfört med 2,6 procent med placebo.

Studien mätte vikt och riskfaktorer – inte hjärtinfarkter eller livslängd. Sådana frågor besvaras i andra studier.